Lars Sandman: Bör man lotta när man har två patienter och en respirator?

Lars Sandman är professor i hälso- och sjukvårdsetik och föreståndare för Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet. Han forskar om etiska frågeställningar kring hälso- och sjukvårdsprioriteringar. Här skriver han om lotteri som en möjlig grund för att fördela respiratorer i samband med en pandemi. Tänk dig att det pågår en pandemi och du arbetar som ansvarig läkare…

Doktorandtjänst vid Chalmers

Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle vid Chalmers tekniska högskola har utlyst en doktorandtjänst som passar filosofer. Tjänsten handlar om teknikens etik. Såhär skriver universitetet på sin hemsida: Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle bedriver forskning och undervisning om teknikens och vetenskapens roll i det moderna samhället… Bland avdelningens forskningsområden kan nämnas användarperspektiv på teknik,…

Elinor Hållén: Om sårbarhet

Elinor Hållén är forskare vid Uppsala universitet, och har forskat inom bland annat kunskapsteori, psykologins filosofi och filosofi om utbildning. Hon är del av det pågående forskningsprogrammet Engaging Vulnerability, där forskare från olika vetenskapliga fält undersöker sårbarhet och dess konsekvenser. Här berättar hon om sårbarhet ur ett filosofiskt perspektiv. Sårbarhet är ett centralt begrepp inom…

Jasmine Elliott: How I ended up in Sweden

Jasmine Elliott är doktorand i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar om advokaters moraliska ansvar, affärsetik och mänskliga rättigheter. Men här berättar hon om hur, och varför, hon som amerikan blev filosofidoktorand i Sverige. To be honest, five years ago, I never saw myself studying philosophy in Sweden. At the time, I was…

Sofia Jeppsson: Moraliskt ansvar och mentala svårigheter

Sofia Jeppsson är docent och lektor i filosofi vid Umeå universitet, med inriktning mot praktisk filosofi. Här berättar hon om sitt nyligen slutförda forskningsprojekt "Ansvar och funktionshinder", där hon undersökt hur mentala funktionshinder kan påverka någons moraliska ansvar. Jag har bedrivit forskningsprojektet ”Ansvar och funktionshinder” finansierat av Vetenskapsrådet. Det berör dock inte fysiska funktionshinder utan…

Olle Torpman: Alla människors lika värde och speciesism

Olle Torpman är forskare i praktisk filosofi med anknytning till Institutet för framtidsstudier. Hans forskning har bland annat handlat om politisk filosofi och klimathotet, och han har skrivit en lärobok i miljöetik. Här skriver Olle om likavärde hos människor och djur. Principen om alla människors lika värde kan tolkas på många olika sätt. Gemensamt för…

Etiska frågor om robotar i välfärden

Maria Arnelid är doktorand vid Tema Genus, Linköpings universitet och forskar på utvecklingen av vårdrobotar i Sverige. Katherine Harrison är lektor vid Tema Genus, Linköpings universitet och är co-PI med Johnson av projektet “The ethics and social consequences of AI and caring robots. Learning trust, empathy and accountability”. Ericka Johnson är professor vid Tema Genus,…

Christian Munthe: Filosofen som expert

Christian Munthe är professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Här skriver han om hur akademiska filosofer kan verka som experter i samhället. Ibland pratar akademiker om ”tredje uppgiften”, att forskning ska ”nyttiggöras” i samhället och att forskare ”samverkar” med aktörer utanför akademin. För filosofer är nog den vanligaste idén att vår tredje uppgift är…

Ny lärobok i metaetik

Nils Franzén är forskare vid Uppsala universitet och postdok vid Humboldtuniversitet i Berlin, Victor Moberger är forskare i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och Olle Risberg är forskare i praktisk filosofi vid Uppsala universitet. De forskar inom metaetik och är aktuella med en ny lärobok i ämnet. Vad är metaetik? Inom praktisk filosofi brukar man…

Madeleine Hayenhjelm: Om etiken kring CRISPR

Madeleine Hayenhjelm är universitetslektor i filosofi vid Umeå Universitet och vice ordförande i Nordic Committee on Bioethics. Här skriver hon om den nya "gensaxen" CRISPR/Cas9 och de många etiska frågor denna metod väcker. Fotograf: Mattias Pettersson. I november 2020 tilldelades Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier nobelpriset i kemi för upptäckten och utvecklandet av “gensaxen” CRISPR/Cas9.…

KTH-filosofi om stigande havsnivåer

Text: Jesper Ahlin Marceta. Bild: Wikimedia Commons På ett sätt är på samma gång alla och ingen skyldig till klimatförändringarna. Då kan man fråga sig på vilka grunder man kan och bör tilldela ansvar för anpassning, inte minst då de insatser vi gör idag kan påverka framtida generationer. Sandstränderna i Vellinge kommun är nästan helt…

Att vara filosof i en tvärvetenskaplig miljö

Eric Brandstedt docent i praktisk filosofi och lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet. Lena Halldenius är docent i praktisk filosofi och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet. Inom den moderna universitetsvärlden är filosofi inte en brett utforskande intellektuell verksamhet utan ett “ämne”, en “disciplin”, med interna normer och traditioner för vad man gör,…

Patrik Baard: Energiomställningar – framtiden, kunskap, och deltagande

Patrik Baard är filosof och postdoktor vid Malmö universitet. Hans forskning handlar om osäkerheter, biologisk mångfald och etik. Här skriver Patrik om energiomställningar. Scenarier gör det möjligt att forma någorlunda robusta antaganden, trots osäkerhet, om hur ett system kan ändras, eller vad som kan göras ifall det ändrar sig. FN:s klimatpanel gör scenarier över hur…

Daniela Cutas: Om familjeetik

Daniela Cutas (@DCutas) är universitetslektor vid Lunds universitet och Umeå universitet. Hon forskar om bioetik och filosofiska aspekter på nära relationer, och berättar här mer om området som kallas familjeetik. I västvärlden ges kärnfamiljen en central plats i samhället och i våra liv. Familjen ses som en enhet som kan vara sjuk och få behandling.…

Lisa Furberg: Om forskning, värden och etik

Lisa Furberg är filosof och lektor vid Avdelningen för filosofi, historia, konst och religion på Linköpings universitet. Här skriver hon om forskningsetik. Forskningsetik som ämnesområde spänner över ett brett fält av filosofiska och etiska frågor. Ett möjligt sätt att systematisera de olika forskningsetiska frågeställningarna är att dela upp dem i tre olika typer av frågor.…

Anton Emilsson: Kortfattat om fri vilja

Anton Emilsson är doktorand i praktisk filosofi på Lunds universitet. Här skriver han om den fria viljan. I vardagligt språkbruk hör vi ibland ”Han gjorde det av egen fri vilja”. Det är vanligtvis inte fri vilja som vi talar om då. Vi menar snarare att han gjorde det frivilligt, utan tvång. ”Fri vilja” är snarare en fråga om…

Signe Savén: Globala prioriteringar

Signe Savén (@SavenSigne) är doktorand i praktisk filosofi vid Lunds universitet och fellow vid Forethought Foundation for Global Priorities Research. Hon forskar inom globala prioriteringar, med särskilt fokus på huruvida framtiden är det viktigaste prioriteringsområdet. Om vi begrundar hur världen ser ut är det enkelt att hitta exempel på saker som skulle kunna vara bättre…

De Ethica

Lars Lindblom (@jerdacuttupman) är verkställande redaktör och Elena Namli ansvarig utgivare för tidskriften De Ethica. Här berättar de om tidskriftens syfte, historia och framtid. De Ethica är en open access-tidskrift som ges ut av Societas Ethica – Europeiskt sällskap för forskning i filosofisk, teologisk och tillämpad etik. Tidskriftens, liksom sällskapets, huvudidé är att föra samman europeiska…

Mattias Gunnemyr: Stora konsekvenser, små handlingar

Mattias Gunnemyr är doktorand i praktisk filosofi vid Lunds universitet, och forskar om ansvar för kollektiva skadeproblem. Här berättar han om hur små handlingar ändå kan ha stora konsekvenser. När tillräckligt många agerar på ett visst sätt kan dåliga konsekvenser uppstå trots att ingen enskild persons agerande gör någon skillnad. Ta klimatförändringarna som exempel. Om…

Dorna Behdadi: Moraliskt agentskap

Dorna Behdadi är doktorand i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Hen forskar om moraliskt agentskap hos andra entiteter än människor. En moralisk agent är en entitet som har egenskaper eller förmågor som gör att hen kan handla moraliskt rätt/bra och fel/dåligt. Det brukar också betyda att hen kan hållas moraliskt ansvarig, och klandras eller berömmas,…