Jasmina Nedevska är postdoktor vid Filosofiska institutionen vid Uppsala universitet. Hon forskar och undervisar inom politisk teori, rättsfilosofi och miljöetik. Jasmina är disputerad statsvetare vid Stockholms universitet och har tidigare forskat inom James Madison Program vid Princeton University. För närvarande är hon anknuten till Grantham Research Institute on Climate Change and the Environment vid London…
Ellen Svensson studerar filosofi vid Umeå universitet och är specialiserad inom bioetik och praktiska frågor. Här skriver hon om frihet, individen och kollektivet i kontexten av Covid-19 pandemin. Covid-19 pandemin har öppnat för en mängd filosofiska diskussioner inom politisk filosofi, bioetik och socialfilosofi. Ett av de mest centrala problem som diskuterats är frågan om hur…
Lars Sandman är professor i hälso- och sjukvårdsetik och föreståndare för Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet. Han forskar om etiska frågeställningar kring hälso- och sjukvårdsprioriteringar. Här skriver han om lotteri som en möjlig grund för att fördela respiratorer i samband med en pandemi. Tänk dig att det pågår en pandemi och du arbetar som ansvarig läkare…
Olle Torpman är forskare i praktisk filosofi med anknytning till Institutet för framtidsstudier. Hans forskning har bland annat handlat om politisk filosofi och klimathotet, och han har skrivit en lärobok i miljöetik. Här skriver Olle om likavärde hos människor och djur. Principen om alla människors lika värde kan tolkas på många olika sätt. Gemensamt för…
Maria Arnelid är doktorand vid Tema Genus, Linköpings universitet och forskar på utvecklingen av vårdrobotar i Sverige. Katherine Harrison är lektor vid Tema Genus, Linköpings universitet och är co-PI med Johnson av projektet “The ethics and social consequences of AI and caring robots. Learning trust, empathy and accountability”. Ericka Johnson är professor vid Tema Genus,…
Christian Munthe är professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Här skriver han om hur akademiska filosofer kan verka som experter i samhället. Ibland pratar akademiker om ”tredje uppgiften”, att forskning ska ”nyttiggöras” i samhället och att forskare ”samverkar” med aktörer utanför akademin. För filosofer är nog den vanligaste idén att vår tredje uppgift är…
Madeleine Hayenhjelm är universitetslektor i filosofi vid Umeå Universitet och vice ordförande i Nordic Committee on Bioethics. Här skriver hon om den nya "gensaxen" CRISPR/Cas9 och de många etiska frågor denna metod väcker. Fotograf: Mattias Pettersson. I november 2020 tilldelades Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier nobelpriset i kemi för upptäckten och utvecklandet av “gensaxen” CRISPR/Cas9.…
svenskfilosofi.se 