Patrik Baard: Energiomställningar – framtiden, kunskap, och deltagande

Patrik Baard är filosof och postdoktor vid Malmö universitet. Hans forskning handlar om osäkerheter, biologisk mångfald och etik. Här skriver Patrik om energiomställningar. Scenarier gör det möjligt att forma någorlunda robusta antaganden, trots osäkerhet, om hur ett system kan ändras, eller vad som kan göras ifall det ändrar sig. FN:s klimatpanel gör scenarier över hur…

Fredrik Österblom: Metametafysik

Fredrik Österblom är doktorand i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Hans avhandling handlar om explikation, som är en metod för att precisera begrepp. Här skriver han om metametafysik. Metafysik är det filosofiska studiet av verklighetens natur. Redan själva definitionen inbjuder till invändningar. Är det inte fysikens och de andra empiriska vetenskapernas uppgift att studera detta?…

Anna Petronella Foultier: Mångfaldens epistemiska styrka – feministisk kunskaps- och vetenskapsfilosofi

Anna Petronella Foultier (@apfoultier) är filosof, forskare och översättare. Här skriver hon om feministisk filosofi. När Simone de Beauvoir började arbeta med Det andra könet hade hon inte någon känsla av att det begränsat henne att vara kvinna, trots att mycket av det hon skrev rörde ett mansdominerat ämne som filosofin. Hon kallade sig inte heller så…

Lisa Furberg: Om forskning, värden och etik

Lisa Furberg är filosof och lektor vid Avdelningen för filosofi, historia, konst och religion på Linköpings universitet. Här skriver hon om forskningsetik. Forskningsetik som ämnesområde spänner över ett brett fält av filosofiska och etiska frågor. Ett möjligt sätt att systematisera de olika forskningsetiska frågeställningarna är att dela upp dem i tre olika typer av frågor.…

Henning Strandin: Varför har kausalitet varit så svårt att förstå?

Henning Strandin (@HenningStrandin) är postdoktor vid Filosofiska institutionen på Stockholms universitet. Här skriver han om kausalitet. ”Kausalitet” kallar vi det som binder samman en orsak med dess verkan. Vad orsaker och verkningar (eller ”effekter”) är har vi en vardaglig förståelse av, och är lättast att illustrera med några exempel. När vi söker en förklaring till något är det ofta orsaken…

Anton Emilsson: Kortfattat om fri vilja

Anton Emilsson är doktorand i praktisk filosofi på Lunds universitet. Här skriver han om den fria viljan. I vardagligt språkbruk hör vi ibland ”Han gjorde det av egen fri vilja”. Det är vanligtvis inte fri vilja som vi talar om då. Vi menar snarare att han gjorde det frivilligt, utan tvång. ”Fri vilja” är snarare en fråga om…

Signe Savén: Globala prioriteringar

Signe Savén (@SavenSigne) är doktorand i praktisk filosofi vid Lunds universitet och fellow vid Forethought Foundation for Global Priorities Research. Hon forskar inom globala prioriteringar, med särskilt fokus på huruvida framtiden är det viktigaste prioriteringsområdet. Om vi begrundar hur världen ser ut är det enkelt att hitta exempel på saker som skulle kunna vara bättre…

Hana Kalpak: Om språkfilosofi

Hana Kalpak (@hanakalpak) är doktorand i teoretisk filosofi vid Stockholms Universitet, och forskar inom formell semantik och epistemologi. Här skriver hon om språkfilosofi. För att fira segern i riksdagsvalet 1982 åkte Olof Palme på en weekendresa till Amsterdam, där han åt strömming tillsammans med företrädare för det nederländska kungahuset, gick vilse tre timmar i ett cykelparkeringshus, drack sitt livs näst-näst godaste pilsner,…

Christian Bennet: Om vad matematik är

Christian Bennet är filosof och specialiserad på bland annat matematikens filosofi. Här diskuterar han vad matematik egentligen är och handlar om. De flesta vetenskapsområden handlar i en, åtminstone ytligt betraktat, ganska direkt mening om verkligheten. Fysik handlar om kroppars rörelse i termer av massa, krafter och hastigheter, om universums uppbyggnad, elektricitet, magnetism och liknande. Kemi…

Andrés G. Garcia: Om distinktionen mellan normativ filosofi och metaetik

Andrés G. Garcia är forskare och lärare i filosofi vid Lunds universitet. Han är specialiserad inom metaetik och skriver här om distinktionen mellan metaetik och normativ filosofi. Inom akademin är det vanligt att man gör skillnad på normativ filosofi å ena sidan och metaetik å andra sidan. Det förstnämnda området sägs fokusera på normativa frågor, exempelvis om vad som…

Carl Montan: Om självkunskap

Carl Montan är doktorand vid Filosofiska institutionen på Uppsala universitet. Hans avhandling handlar om självkunskap. Här berättar han om några av de problem som filosofer ägnar sig åt i ämnet. Den samtida diskussionen om självkunskap inom analytisk filosofi handlar om kunskap om våra egna mentala tillstånd. Att ha ont, att tro att det snöar, att…

Filippa Ronquist: Idealism och realism i politisk filosofi

Filippa Ronquist är doktorand i filosofi vid University College London. Hennes forskning handlar om legitimitet, makt och politisk realism. Vad är, eller bör vara, förhållandet mellan politisk filosofi och politik i praktiken? Debatten kring idealism och realism i politisk filosofi, eller ”ideal och icke-ideal teori” som det ofta heter i en akademisk kontext, är en debatt som söker…

Henok Girma Abebe: A short comparison of the Swedish and Ethiopian philosophical traditions

Henok Girma Abebe is a philosophy PhD student at KTH Royal Institute of Technology. Here, he discusses the philosophical traditions in Sweden and Ethiopia. From the ancient Greeks, and the history of Western philosophy in general, we have learned that philosophy mainly begins with wonder. The view that philosophy, as a rational critical inquiry, is…

Maria Nordström: Ingenjör och filosof

Maria Nordström (@mnrdstrm) är civilingenjör i teknisk fysik och doktorand i filosofi vid Kungliga Tekniska högskolan. Här skriver hon om likheter och skillnader mellan de två ämnena. Foto: Dan Tilert När jag får frågan om hur det kommer sig att en ingenjör doktorerar i filosofi (dvs det jag gör) brukar jag svara att ämnena egentligen…

Charlotta Weigelt: Skillnaden mellan analytisk och kontinental filosofi

Charlotta Weigelt är professor i filosofi och prefekt vid Institutionen för kultur och lärande på Södertörns högskola. Här berättar hon om skillnaden mellan analytisk och kontinental filosofi. Att försöka sätta fingret på skillnaden mellan analytisk och kontinental filosofi är ganska hopplöst. Det är förvisso uppenbart att distinktionen har betydelse för människors filosofiska identitet, inte minst…

Wlodek Rabinowicz: Värdeteori i Sverige – de senaste decennierna

Wlodek Rabinowicz är professor vid Filosofiska institutionen på Lunds universitet. Här berättar han om det värdeteoretiska arbete som filosofer har ägnat sig åt i Sverige de senaste decennierna. Det har sagts, skämtsamt men med viss rätta, att Sverige är ett paradis för värdeteori. Under de senaste decennierna har svenska bidrag på detta område varit både…

Mårten Schultz: Jurist och filosof

Mårten Schultz är professor vid Juridiska fakulteten på Stockholms universitet. Här berättar han om sina filosofistudier och vilken betydelse de har haft för hans akademiska yrkesverksamheter. Foto: Håkan Elofsson/Natur & Kultur Det är ett ögonblick som jag inte glömmer. Jag hade precis erbjudits en forskartjänst i Tyskland, som en del av ett större europeiskt projekt…

Svante Nordin: Den svenska filosofins historia

Svante Nordin är filosof och professor emeritus vid Avdelningen för idé- och lärdomshistoria på Lunds universitet. Här berättar han om den svenska filosofins historia. Foto: Christopher Hunt Finns det någonting sådant som svensk filosofi? Har det funnits? Har den i så fall en historia? Svaret på dessa frågor beror på vad man menar med ”svensk…