Anna-Sofia Maurin: Vad är social ontologi?

Anna-Sofia Maurin är professor i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet. Här ger hon ett svar på frågan: vad är social ontologi? Social ontologi är en gren av filosofin som studerar den del av verkligheten som antingen utgörs av eller på ett eller annat sätt förutsätter mellanmänsklig interaktion. Den sociala ontologins studieobjekt inkluderar därmed allt ifrån…

Ny lärobok i metaetik

Nils Franzén är forskare vid Uppsala universitet och postdok vid Humboldtuniversitet i Berlin, Victor Moberger är forskare i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och Olle Risberg är forskare i praktisk filosofi vid Uppsala universitet. De forskar inom metaetik och är aktuella med en ny lärobok i ämnet. Vad är metaetik? Inom praktisk filosofi brukar man…

Patricia Mindus: Om Uppsala Forum

Patricia Mindus är professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och forskningsledare vid Uppsala Forum för demokrati, fred och rättvisa. Här svarar hon på frågan vad Uppsala Forum är och vad hon som filosof för med sig i rollen som forskningsledare. Fotograf: Mikael Wallerstedt Som forskningsledare för Uppsala Forum för Demokrati, Fred och Rättvisa, och…

Harald A. Wiltsche: Om att filosofera i Sverige

Harald A. Wiltsche is a philosopher at Linköping University and recurring visiting scholar at the Institute for Advanced Study in Princeton. Here he writes about his experience of coming to Sweden from abroad and the differences between university cultures. I was born in Graz, the second largest city in Austria. Coming from a non-academic family…

Madeleine Hayenhjelm: Om etiken kring CRISPR

Madeleine Hayenhjelm är universitetslektor i filosofi vid Umeå Universitet och vice ordförande i Nordic Committee on Bioethics. Här skriver hon om den nya "gensaxen" CRISPR/Cas9 och de många etiska frågor denna metod väcker. Fotograf: Mattias Pettersson. I november 2020 tilldelades Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier nobelpriset i kemi för upptäckten och utvecklandet av “gensaxen” CRISPR/Cas9.…

KTH-filosofi om stigande havsnivåer

Text: Jesper Ahlin Marceta. Bild: Wikimedia Commons På ett sätt är på samma gång alla och ingen skyldig till klimatförändringarna. Då kan man fråga sig på vilka grunder man kan och bör tilldela ansvar för anpassning, inte minst då de insatser vi gör idag kan påverka framtida generationer. Sandstränderna i Vellinge kommun är nästan helt…

Mikael Janvid: Om afrikansk kunskapsteori

Mikael Janvid är docent i teoretisk filosofi och verksam som lärare och forskare vid Stockholms Universitet. Hans främsta forskningsområde är kunskapsteori. Här berättar han utifrån afrikansk kunskapsteori om hur kunskapsteoretisk terminologi och praktik kan påverkas av språk och kulturell kontext. Det är en öppen, intressant och angelägen fråga i vilken utsträckning den kunskapsteoretiska terminologi vi…

Att vara filosof i en tvärvetenskaplig miljö

Eric Brandstedt docent i praktisk filosofi och lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet. Lena Halldenius är docent i praktisk filosofi och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet. Inom den moderna universitetsvärlden är filosofi inte en brett utforskande intellektuell verksamhet utan ett “ämne”, en “disciplin”, med interna normer och traditioner för vad man gör,…

Den första våren med Svensk filosofi

Den 18 januari lanserades Svensk filosofi, en sajt som syftar till att synliggöra svensk forskning och utbildning i filosofi. Vi som står bakom sajten kunde inte ha hoppats på ett bättre mottagande. Svensk filosofi har publicerat drygt 60 texter av nästan lika många skribenter. Sajten har haft över 30 000 visningar, twitterkontot har fler än…

Patrik Baard: Energiomställningar – framtiden, kunskap, och deltagande

Patrik Baard är filosof och postdoktor vid Malmö universitet. Hans forskning handlar om osäkerheter, biologisk mångfald och etik. Här skriver Patrik om energiomställningar. Scenarier gör det möjligt att forma någorlunda robusta antaganden, trots osäkerhet, om hur ett system kan ändras, eller vad som kan göras ifall det ändrar sig. FN:s klimatpanel gör scenarier över hur…

Daniela Cutas: Om familjeetik

Daniela Cutas (@DCutas) är universitetslektor vid Lunds universitet och Umeå universitet. Hon forskar om bioetik och filosofiska aspekter på nära relationer, och berättar här mer om området som kallas familjeetik. I västvärlden ges kärnfamiljen en central plats i samhället och i våra liv. Familjen ses som en enhet som kan vara sjuk och få behandling.…

Fredrik Österblom: Metametafysik

Fredrik Österblom är doktorand i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Hans avhandling handlar om explikation, som är en metod för att precisera begrepp. Här skriver han om metametafysik. Metafysik är det filosofiska studiet av verklighetens natur. Redan själva definitionen inbjuder till invändningar. Är det inte fysikens och de andra empiriska vetenskapernas uppgift att studera detta?…

Anna Petronella Foultier: Mångfaldens epistemiska styrka – feministisk kunskaps- och vetenskapsfilosofi

Anna Petronella Foultier (@apfoultier) är filosof, forskare och översättare. Här skriver hon om feministisk filosofi. När Simone de Beauvoir började arbeta med Det andra könet hade hon inte någon känsla av att det begränsat henne att vara kvinna, trots att mycket av det hon skrev rörde ett mansdominerat ämne som filosofin. Hon kallade sig inte heller så…

Erik Malmqvist och András Szigeti: Några moraliska frågor om exploatering

Erik Malmqvist (@erik_malmqvist, Göteborgs universitet) och András Szigeti (Linköpings universitet) är båda universitetslektorer som forskar och undervisar inom praktisk filosofi. De är aktuella med en samförfattad forskningsartikel som rör etik och exploatering (eller utnyttjande), och ger här en allmän introduktion till moraliska frågor om exploatering. Foto på Erik Malmqvist (vänster): Ellen Aguirre. De flesta är…

Lisa Furberg: Om forskning, värden och etik

Lisa Furberg är filosof och lektor vid Avdelningen för filosofi, historia, konst och religion på Linköpings universitet. Här skriver hon om forskningsetik. Forskningsetik som ämnesområde spänner över ett brett fält av filosofiska och etiska frågor. Ett möjligt sätt att systematisera de olika forskningsetiska frågeställningarna är att dela upp dem i tre olika typer av frågor.…

Anders Hansson: Elizabeth Anderson om poängen med jämlikhet

I dagarna utkommer boken Vad är poängen med jämliket? (Ad hoc förlag), en svensk översättning av den amerikanska filosofen Elizabeth Andersons inflytelserika essä "What is the point of equality?" från 1999. Översättaren Anders Hansson är själv författare till en rad böcker, bland annat om Derek Parfits moralfilosofi. Här skriver han om hur Elizabeth Anderson i korrespondensen…

Henning Strandin: Varför har kausalitet varit så svårt att förstå?

Henning Strandin (@HenningStrandin) är postdoktor vid Filosofiska institutionen på Stockholms universitet. Här skriver han om kausalitet. ”Kausalitet” kallar vi det som binder samman en orsak med dess verkan. Vad orsaker och verkningar (eller ”effekter”) är har vi en vardaglig förståelse av, och är lättast att illustrera med några exempel. När vi söker en förklaring till något är det ofta orsaken…

Amanda Thorell: Om medicinens filosofi

Amanda Thorell är doktorand i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, och skriver sin avhandling inom medicinens filosofi. Här berättar hon mer om detta forskningsområde och betydelsen av medicin-filosofiska frågor för samhället. Medicin är ett ämne som rör oss alla. Vi har alla biologiska kroppar med fysiologiska funktioner. Vi kan alla råka ut för sjukdom. Hälsa,…

Henrik Lagerlund: Vad är en ”filosofisk foodie”?

Henrik Lagerlund (@HenrikLagerlund) är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, och aktuell med boken Matens filosofi. Hur du blir en filosofisk foodie (Fri Tanke förlag). Här berättar han mer om boken och om vad det egentligen innebär att vara en "filosofisk foodie". Mat och filosofi ligger nära mitt hjärta. Jag har nog alltid sett…

Anton Emilsson: Kortfattat om fri vilja

Anton Emilsson är doktorand i praktisk filosofi på Lunds universitet. Här skriver han om den fria viljan. I vardagligt språkbruk hör vi ibland ”Han gjorde det av egen fri vilja”. Det är vanligtvis inte fri vilja som vi talar om då. Vi menar snarare att han gjorde det frivilligt, utan tvång. ”Fri vilja” är snarare en fråga om…