Foto: Michal Balog/Unsplash

Under sitt första år publicerades 89 texter av nästan lika många skribenter. Sajten hade drygt 20 000 unika besökare. Här är några av de texter som lockade flest läsare:

Lyra Koli: ”Syfte” och ”metod”, eller magkänsla och förnedring

Jag kan sympatisera både med impulsen att vilja försvara filosofin mot vetenskapifieringen, och att framhålla litteraturens värde som något annat än bara underhållning och förströelse. Men jag tror att sammanblandningen av fälten är en dålig försvarsstrategi, som bara gräver gropen djupare, och kväver den konstnärliga glädjen och den filosofiska klarsyntheten i en pöl av grumligt kvasitänkande.

Läs mer

Anton Emilsson: Kortfattat om fri vilja

Frågan om fri vilja som delar filosofer rör, klassiskt sett, determinism. Determinism är, ungefär, teorin att givet naturlagarna och alla rådande sakförhållanden vid en viss tidpunkt kommer världen se ut på ett bestämt sätt vid en senare tidpunkt. Om determinism råder, är framtiden bestämd; nu verkar därmed vara förutbestämt – då nuet är, kan vi säga, det förflutnas framtid. Men sannerligen är det så att förstapersonsupplevelsen av att handla består i att det finns flera alternativ är öppna för oss.

Läs mer

Filippa Ronquist: Idealism och realism i politisk filosofi

Vad är, eller bör vara, förhållandet mellan politisk filosofi och politik i praktiken? Debatten kring idealism och realism i politisk filosofi, eller ”ideal och icke-ideal teori” som det ofta heter i en akademisk kontext, är en debatt som söker svar på denna grundläggande fråga om relationen mellan politisk filosofi och praktik.

Läs mer

Christian Bennet: Om vad matematik är

De flesta vetenskapsområden handlar i en, åtminstone ytligt betraktat, ganska direkt mening om verkligheten. Fysik handlar om kroppars rörelse i termer av massa, krafter och hastigheter, om universums uppbyggnad, elektricitet, magnetism och liknande. Kemi handlar om olika ämnens inre struktur och interaktion i form av olika processer och sociologi handlar om människans beteende och reaktionsmönster i grupp. Allt detta är fenomen som vi dagligdags kommer i kontakt med och har en bild av. Men vad handlar matematik om?

Läs mer

Åsa Wikforss: Vad är filosofi?

Vad är filosofi? Kanske säger det något om ämnets speciella natur att frågan så ofta ställs. Om man forskar inom biologi, till exempel, behöver man nog mera sällan besvara frågan ”Vad är biologi?”. Detta hänger samman med filosofins ursprung. Filosofin, brukar det sägas, är alla vetenskapers moder.

Läs mer